lördag 21 maj 2011
tisdag 26 april 2011
Åter till vardagen
Ett stort tack till Pernilla, vår vikarierande bloggare, som trots ganska röriga rapporter från oss har lyckats återge vår resa på ett sammanhängande sätt och som dessutom har varit oss mycket behjälplig med diverse kontakter och logistik och sist men inte minst gjort resan möjlig genom att passa våra två juniorer, utan dig hade vi aldrig fixat det!
Tack också till alla er som har följt vår resa på bloggen, vi hoppas att ni har haft trevliga stunder framför era datorer.
Slutligen ett stort tack till våra sponsorer, Purina Pro Plan, särskilt till Gitte för mycket trevligt bemötande och gott samarbete, Hilleberg för sponsring av ett mycket bra tält och Elisabeth Lönnberg (MG:s mode) som på eget initiativ sponsrade oss med ett hundratal booties.
Efter en intensiv hemresa anlände vi till Jonsbyn på påskaftonskvällen. Det var skönt att gå och lägga sig utan att först behöva blåsa upp sin "säng" och skönt att hämta vatten från vattenkranen till hundarna. Dagarna sedan hemkomsten har hundarna njutit av att slöa i hundgårdarna och vi har gripit oss an alla vardagssysslor som snabbt gjorde sig påminda.
Vi är mycket glada över att ha haft förmånen att tillsammans med våra älskade fyrbenta vänner, ha fått uppleva detta fantastiska äventyr som vi kommer att berätta mer om på bloggen så fort som de mest akuta sysslorna är avklarade och de ca 750 bilderna är granskade.
Distanserna ska mätas men en grov uppskattning tyder på att vi åkt dryga 4 mil/dag i snitt, d v s runt 180 mil. Det betyder att Håkan skidat ca 20 Vasalopp och därmed funnit ett mycket effektivt sätt för viktminskning - 11 kg för att vara exakt!
Samtliga 14 hundar som startade resan var även med och stötte nosen mot stenen vid Treriksröset, vilket vi är mycket mycket glada för eftersom de har fått slita tungt för sina ransoner av det exelenta hundfodret "Purina Pro Plan Performance". När slädarna var maximalt lastade hade hundarna över 300 kg att dra, vilket de gjort med bravur och hållit en behaglig snittfart av ca 7 km/timme i fjällterräng.
Till Er som inte redan visste det kan vi berätta att den norske polarfararen Fritjof Nansen hade med sig 27 st Samojeder på sin resa då han lät fartyget Fram frysa fast i Polarisen i förhoppning att driva nära Nordpolen. Nansen är b l a känd för att aldrig ha förlorat någon ur sitt manskap på sina resor. Vi tolkar det som att Nansen var noga i sina förberedelser och efter att ha haft förmånen att under 7 veckor fått uppleva Samojedhunden som expeditionshund, kan vi konstatera att bättre hundras för vinterexpeditioner knappast finns!!! Den klarar alla vädertyper, fixar att dra tungt, relativt liten i maten och bäst av allt - "ALLT DEN GÖR, GÖR DEN MED ETT SMITTSAMT LEENDE", något både jag och Christina särskilt uppskattade då det var som jävligast i ösregn eller snöstorm...
På återhörande - Christina & Håkan
Tack också till alla er som har följt vår resa på bloggen, vi hoppas att ni har haft trevliga stunder framför era datorer.
Slutligen ett stort tack till våra sponsorer, Purina Pro Plan, särskilt till Gitte för mycket trevligt bemötande och gott samarbete, Hilleberg för sponsring av ett mycket bra tält och Elisabeth Lönnberg (MG:s mode) som på eget initiativ sponsrade oss med ett hundratal booties.
Efter en intensiv hemresa anlände vi till Jonsbyn på påskaftonskvällen. Det var skönt att gå och lägga sig utan att först behöva blåsa upp sin "säng" och skönt att hämta vatten från vattenkranen till hundarna. Dagarna sedan hemkomsten har hundarna njutit av att slöa i hundgårdarna och vi har gripit oss an alla vardagssysslor som snabbt gjorde sig påminda.
Vi är mycket glada över att ha haft förmånen att tillsammans med våra älskade fyrbenta vänner, ha fått uppleva detta fantastiska äventyr som vi kommer att berätta mer om på bloggen så fort som de mest akuta sysslorna är avklarade och de ca 750 bilderna är granskade.
Distanserna ska mätas men en grov uppskattning tyder på att vi åkt dryga 4 mil/dag i snitt, d v s runt 180 mil. Det betyder att Håkan skidat ca 20 Vasalopp och därmed funnit ett mycket effektivt sätt för viktminskning - 11 kg för att vara exakt!
Samtliga 14 hundar som startade resan var även med och stötte nosen mot stenen vid Treriksröset, vilket vi är mycket mycket glada för eftersom de har fått slita tungt för sina ransoner av det exelenta hundfodret "Purina Pro Plan Performance". När slädarna var maximalt lastade hade hundarna över 300 kg att dra, vilket de gjort med bravur och hållit en behaglig snittfart av ca 7 km/timme i fjällterräng.
Till Er som inte redan visste det kan vi berätta att den norske polarfararen Fritjof Nansen hade med sig 27 st Samojeder på sin resa då han lät fartyget Fram frysa fast i Polarisen i förhoppning att driva nära Nordpolen. Nansen är b l a känd för att aldrig ha förlorat någon ur sitt manskap på sina resor. Vi tolkar det som att Nansen var noga i sina förberedelser och efter att ha haft förmånen att under 7 veckor fått uppleva Samojedhunden som expeditionshund, kan vi konstatera att bättre hundras för vinterexpeditioner knappast finns!!! Den klarar alla vädertyper, fixar att dra tungt, relativt liten i maten och bäst av allt - "ALLT DEN GÖR, GÖR DEN MED ETT SMITTSAMT LEENDE", något både jag och Christina särskilt uppskattade då det var som jävligast i ösregn eller snöstorm...
På återhörande - Christina & Håkan
fredag 22 april 2011
Treriksröset och tillbaka
Just som jag skriver detta sitter Håkan i bilen och har precis passerat Dorotea, på väg upp till Kiruna för att hämta Christina och alla hundarna.
De har haft några händelsrika dagar med snö storm och mycket renkontakt, men de gjorde det. Hela vägen upp till Treriksröset.
Dagen efter de kom fram till Treriksröset var det snöstorm samt dagen innan. Hundarna har plumsat i mycket nysnö, men hela spannet är makalösa. Håkan och Christina är så oerhört imponerade av hundarnas prestation.
Det var verkligen i sista minuten som de gjorde denna resan, på vissa ställen har det varit snö löst och de har fått trixa sig fram på de ställena det har funnits snö. Våren är ju här !
Ett stort TACK till Mia Karacs som körde bilen upp till Östersund, för avhämtning.
Tror detta är sista gången jag skriver i bloggen, nästa gång är det Christina eller Håkan som sitter vid datorn.
Ha det gott och var rädda om varandra! TACK OCH HEJ !// Pernilla
De har haft några händelsrika dagar med snö storm och mycket renkontakt, men de gjorde det. Hela vägen upp till Treriksröset.
Dagen efter de kom fram till Treriksröset var det snöstorm samt dagen innan. Hundarna har plumsat i mycket nysnö, men hela spannet är makalösa. Håkan och Christina är så oerhört imponerade av hundarnas prestation.
Det var verkligen i sista minuten som de gjorde denna resan, på vissa ställen har det varit snö löst och de har fått trixa sig fram på de ställena det har funnits snö. Våren är ju här !
Ett stort TACK till Mia Karacs som körde bilen upp till Östersund, för avhämtning.
Tror detta är sista gången jag skriver i bloggen, nästa gång är det Christina eller Håkan som sitter vid datorn.
Ha det gott och var rädda om varandra! TACK OCH HEJ !// Pernilla
fredag 15 april 2011
17 mil kvar
Igår (fredag) lämnade Christina och Håkan Abisko fjällstation för att bege sig de slutgiltiga 17 milen till Treriksröset. Tyvärr är det redan vår även i Abisko så vi håller tummarna att det finns snö kvar hela vägen upp och ner till Kiruna igen där de skall bli hämtade för avfärd ner till Molkom igen.
De har senaste dagarna varit mitt ute i ingemans land men trots detta har de mött många hundspann och träffat en hel del stugvärdar. Som alla är lika trevliga och gästvänliga.
På ett ställe när de skulle korsa en sjö var det ren spår överallt. Både Christina och Håkan hade hjärtat i halsgropen när de skulle ta hundarna igenom detta. Faktum var att de inte träffade några renar och hundarna skötte sig exemplariskt.
På ett annat ställe blev hel plötsligt snön café latte färgad. Hm... konstigt tyckte de så vid nästa stuga frågade de vad som hänt. Då sa stugvärden att det är sand ifrån Sahara som blåst in över fjället.
Idag kommer de att passera Torneträsk, tyvärr är det så att de nu måste hålla sig på skoter lederna pågrund av snön. Så det kommer inte att gå att gena, då så fort de stiger av spåren sjunker de ner i snön som inte bär längre. Nu är det inte så långt kvar och det är tur det.
Naturligtvis har de passerat Sälka och framför skylten var de ju bara tvungna att ta ytterligare en bild av Sälka framför Sälka :) Många hundar med naturreservats namn har de.
De beräknar att vara framme om en vecka, då får vi se om det finns teckning för mobil samtal. Det är lite tunt emellan teckningen just nu för mobilen.
// Pernilla
De har senaste dagarna varit mitt ute i ingemans land men trots detta har de mött många hundspann och träffat en hel del stugvärdar. Som alla är lika trevliga och gästvänliga.
På ett ställe när de skulle korsa en sjö var det ren spår överallt. Både Christina och Håkan hade hjärtat i halsgropen när de skulle ta hundarna igenom detta. Faktum var att de inte träffade några renar och hundarna skötte sig exemplariskt.
På ett annat ställe blev hel plötsligt snön café latte färgad. Hm... konstigt tyckte de så vid nästa stuga frågade de vad som hänt. Då sa stugvärden att det är sand ifrån Sahara som blåst in över fjället.
Idag kommer de att passera Torneträsk, tyvärr är det så att de nu måste hålla sig på skoter lederna pågrund av snön. Så det kommer inte att gå att gena, då så fort de stiger av spåren sjunker de ner i snön som inte bär längre. Nu är det inte så långt kvar och det är tur det.
Naturligtvis har de passerat Sälka och framför skylten var de ju bara tvungna att ta ytterligare en bild av Sälka framför Sälka :) Många hundar med naturreservats namn har de.
De beräknar att vara framme om en vecka, då får vi se om det finns teckning för mobil samtal. Det är lite tunt emellan teckningen just nu för mobilen.
// Pernilla
måndag 11 april 2011
Tre rätters middag
I skrivande stund avnjuter våra äventyrare en tre rätters middag i Saltoluokta, där de har vilat hundarna och sig själva sedan i söndags kväll. De beräknar att ge sig av igen imorgon bitti tidigt, och hoppas att efter två dagars värme bölja att det skall finnas snö kvar hela vägen upp till slut destinationen. Vid ankomst regnade det :(
Igår (söndag) körde de ifrån Rapadalen till Saltoluokta, då leden gick över ett brant fjäll beslut Christina och Håkan för att spara hundarna så mycket som möjligt körde de runt istället, detta blev 23 kilometer extra i flak terräng utan några större nivå skillnader. De sista dagarna har de varit upp i ca 60 kilometer varje dag, det har varit perfekt väder och super fin terräng. Precis sådan terräng som hundarna älskar så de har snittat på 10 km/h.
Första renarna har de nu stött på, Christina skulle försöka ta bilder, men naturligtvis lyckades ju hundarna precis vid detta tillfället få vittring på renarna. Som tur var fick Christina stopp på spannet en bra bit framför första renen.
De träffade Laila Nilsson med familj uppe på Kvikkjokks fjället. De lyckades ta några jätte fina bilder som Laila skickat hit. TUSEN TACK, FÖRSTA BILDERNA SEDAN DE ÅKTE !!
En hel del fika pauser har minsann Christina och Håkan hunnit med, hm undrar verkligen om detta kan vara bra för vikten, Håkan. När de körde förbi Pårtestugan (lördag) blev de mötta av Berta, som är värd för den stugan. Bjudna på kaffe och kakor och igår stannade de till vid Sitojaure stugan där Anders bjöd på hembakad morotskaka och kaffe...
Framöver kommer det att finnas fjäll stugor varannan mil så från och med nu kommer det inte gå åt så mycket bensin (eftersom de kört igenom naturreservat så kan man inte elda med ved) till få till vatten till hundarna.
Det var allt för denna gången // Pernilla
Igår (söndag) körde de ifrån Rapadalen till Saltoluokta, då leden gick över ett brant fjäll beslut Christina och Håkan för att spara hundarna så mycket som möjligt körde de runt istället, detta blev 23 kilometer extra i flak terräng utan några större nivå skillnader. De sista dagarna har de varit upp i ca 60 kilometer varje dag, det har varit perfekt väder och super fin terräng. Precis sådan terräng som hundarna älskar så de har snittat på 10 km/h.
Första renarna har de nu stött på, Christina skulle försöka ta bilder, men naturligtvis lyckades ju hundarna precis vid detta tillfället få vittring på renarna. Som tur var fick Christina stopp på spannet en bra bit framför första renen.
De träffade Laila Nilsson med familj uppe på Kvikkjokks fjället. De lyckades ta några jätte fina bilder som Laila skickat hit. TUSEN TACK, FÖRSTA BILDERNA SEDAN DE ÅKTE !!
En hel del fika pauser har minsann Christina och Håkan hunnit med, hm undrar verkligen om detta kan vara bra för vikten, Håkan. När de körde förbi Pårtestugan (lördag) blev de mötta av Berta, som är värd för den stugan. Bjudna på kaffe och kakor och igår stannade de till vid Sitojaure stugan där Anders bjöd på hembakad morotskaka och kaffe...
Framöver kommer det att finnas fjäll stugor varannan mil så från och med nu kommer det inte gå åt så mycket bensin (eftersom de kört igenom naturreservat så kan man inte elda med ved) till få till vatten till hundarna.
Det var allt för denna gången // Pernilla
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)